eos 6d
-
Fortsätt läsa inlägget…: Fortsatt grått – dag 97/365
Det går alltjämt sådär med inspiration och motivation. Ikväll blir det inte bättre än att bjuda på delar av vyn från min balkong här hemma på Herrhagen. Komplett med de gråa moln som dominerat himlen för dagen. Snart nog är det dessutom läge att byta om och dra sig ner mot järnvägen för ännu en natts jobbande. Lägligt nog med tanke på det, passerade nämligen ett av Värmlandstrafikens fordon på järnvägsstumpen som syns hemifrån mig, det gula sträcket som delar bilden nära nog rakt av. I morgon! Då! Kanske! Eventuellt! Möjligtvis! Så återkommer inspirationen. Förhoppningsvis…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Grått – dag 96/365
Måttligt inspirerande fotoväder idag skulle jag säga, grådis och med duggregnet hängandes i luften. Men, eftersom jag under en promenad i ösregn på New York-resan kunde konstatera att kameraväskan min är förvånandsvärt fukttålig så såg jag dagens dis inte som något större hinder. Istället gav jag mig ut för att se om det gick att hitta något intressant bland allt det gråa. Kort sagt gick det väl sådär. Jag vet inte om det är för att min inspiration för tillfället inte är på topp eller om Karlstad idag helt enkelt inte hade så värst mycket att erbjuda? Lite läckert blev…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Min stora svaghet… – dag 95/365
Om det är något här i livet jag är oerhört svag för, bortsett från vackra kvinnor så klart, så är det chips. Lite för svag för mitt egna bästa rent av. Nu var det visserligen nästan tre veckor sedan jag sist frossade i denna krispiga potatisprodukt, om jag nu inte förtränger något, men det är egentligen alltför kort tid för att jag skall vänja av mig vid det helt. Men, så blev det så när jag var förbi affären idag, att en påse råkade hamna i min korg och nu sitter jag här, snart redo att kasta mig ner i…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Paus i vårsolen – dag 91/365
Vad kan vara bättre efter två alltför tidiga morgnar på rad än att bege sig ut i strålande solsken med kameran hängandes över axeln? Sagt och gjort, ett snabbt ombyte efter jobbet så var man på väg ner mot stadsparken för att ta en runda och se vad moder natur med viss hjälp har att erbjuda i form av nyutslagna blommor! Efter en stunds strosande runt parken komplett med visst smygande på duvorna för att försöka få till bilder samt synen av årets första humla så kändes det plötsligt väldigt lämplig med ett besök på favoritstället i staden, Rosteriet, för…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Fulselfie… – dag 90/365
Det är en himla tur man inte planerar bli medlem på någon dejtingsida inom den närmaste evigheten eller sådär, för det här med att ta ett seriöst självporträtt, det bara är inte min grej. Eftermiddagens tema fick då istället bli fulselfies, deluxe-varianten. Först inomhus, sedan på balkongen. Mina grannar tror nog inte värst högt om mig numera…