Vi skall verkligen inte överdriva det här med tidig morgon, inte jämfört med andra småbarnsföräldrar. Det vore rent oförskämt faktiskt. För oss handlade det om en ruskigt tidig morgon såhär i semestermode när väckarklockan (!) stod på 06:30.

Varför detta elände (…) då? Tid hos BVC, bestämt av någon som då inte kände vår dotter. Dottern som älskar att sova länge och väl, än så länge i varje fall, så för oss som är mer vana att börja en ledig dag runt kl 9 så var det här rakt igenom brutalt.

Det finns dock vissa fördelar i att vakna lite tidigare, åtminstone för den fotografiska sidan utav mig då. Ljuset är ju som bekant så mycket mer tacksamt tidigt respektive sent om dagen. Lågt stående sol är så mycket mer tacksamt än den där mitt-på-dagen-solen.

Just den tidiga morgonpromenaden var nog så god anledning att släpa med sig en kamera på vägen, allra helst eftersom vi faktiskt var ute i relativt god tid för vårt ärende. Valet för dagen föll på den där Fujifilm X70 jag skrev om häromdagen, som efter lite experimenterande nu börjar bli hyfsat bekant i handen.

Så, utan ytterligare fördröjning, en liten skvätt av bilder tagna under promenaden till och från morgonens BVC-besök.

Det är bra smidigt att bära med sig en så pass liten kamera med så pass stor sensor som det ändå är. Även om jag inte helt vant mig vid den vida vinkeln och handhavandet överlag ännu.

Mestadels utav fotograferandet med X70n körs än så länge i bländarprioritet med Auto-ISO (200-6400) för enkelhetens skull. Sätter jag bara skärpan någorlunda hyfsat så levererar kamera och sensor ruskigt trevliga bilder, även med högre ISO-tal.

Det enda jag inte är helt bekväm med såhär långt är objektivskyddet som inte känns helt förtroendeingivande och som om det kommer lossna och tappas bort när som helst. Förhoppningsvis har jag fel kring det.

Eventuellt kan det komma att bli fler morgonpromenader framöver, för att komma åt ljuset som erbjuds. Om jag kan motivera mig själv till att offra (?) en semesterdag på att faktiskt ha väckarklockan på innan 08:00 det vill säga…