porträtt
-
Fortsätt läsa inlägget…: Lokförarporträtt
Fotograferade av andra skäl min kollega Emily idag, en av drygt 25 fantastiska förarkollegor här i Karlstad. Tänkte att det får bli dagens bildblogg/kortblogg samtidigt som jag passar på att pusha för en grej till…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Nedräkningen..!
På dagen en månad från idag så är det äntligen dags för det vi har väntat på så länge, dagen då vi får bli herr och fru Ewenson. En evinnerligt lång och otålig väntan närmar sig äntligen sitt slut och snart får jag ta denna vackra, fantastiska och helt underbara kvinna till min fru! Det finns inte ord tillräckligt nog för att beskriva hur starkt jag känner för min Diana och jag är för evigt tacksam för hur hon vandrade in i mitt liv, ilsk och obstinat. För evigt förändrade hon allt och gör allt så mycket bättre, så mycket…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Det är kameran som gör det
Har inte alla fotografer någon gång fått höra kommentaren och frågeställningen om vad för kamera det är man använder? Som att allt i en bra bild handlar om kameran? Detta är min Sony RX100 III, en kompetent kompaktkamera á 20 megapixel som utan besvär får plats i jackfickan. En smidig följeslagare i vardagen när även det spegellösa systemet är lite för stort och tungt. Knappast ett värdigt alternativ för något ens minsta seriöst? Det är ju bara en kompaktkamera..? Tja, ganska hyfsade porträtt skulle jag säga? Kära mor & far fick bli mer eller mindre frivilliga offer vid gårdagens fikastund…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Lite av ett dilemma…
Vem fotograferar fotografen? Det är väl det dilemmat som råder sådär smått inför vårens stundande bröllop. När man själv är van vid att vara den bakom kameran, hur gör man då för att hitta en lämplig fotograf till när man själv skall vara framför kameran? Ja, ni läser helt rätt. Dagens (andra) inlägg handlar alltså inte om teknik utan betydligt mjukare och härligare saker, d.v.s. bröllopsplanering. Hur man än vrider och vänder på det hela, så vill vi faktiskt ha ett hyfsat ordnat porträtt på oss den stora dagen, när vi faktiskt skall klä upp oss ordentligt och lova varandra…
-
Fortsätt läsa inlägget…: 97 dagar
Det känns som att det var nyss det var ett halvår sedan #kärlek, ändå är det ännu ett halvår senare. Idag är det alltså ett år denna tokiga, underbara, spralliga och alldeles fantastiska tjej vandrade in i mitt liv, ilsk och obstinat. Om 97 dagar får jag äntligen ta henne till min fru, fredagen den 13 klockan 13! Min älskade Diana, min pusselbit, min andra halva, min trygghet och glädjespridare! Tack för att du är precis så underbart tokig, sprallig, glad, stark och för att du får mig att må så otroligt bra! Ord räcker aldrig till för att beskriva…