loxia35
-
Fortsätt läsa inlägget…: Små, stadiga ben
Jag vet, det var inte alls länge sedan jag köpte mig ett nytt stativ, mitt 3 legged thing Frank. Jag gillar Frank. Hur som helst, så är Frank inte direkt jätteportabelt och ibland vill man ju faktiskt ha med sig ett lite enklare stativ för alla de där situationerna då man vill peta på sitt gråfilter och ha kameran stadigt på marken. Eller för resor. Just resa var ju nämligen min huvudsakliga ursäkt för att köpa Pixi. Manfrotto Pixi Evo 2 alltså, ett ministativ från klassiska stativfirman Manfrotto. Som synes så klarar lilla Pixi utav att hantera min Sony α7 II…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Att byta ut eller ej…
Jajamensan, nu är det dags för en sådan där återkommande helig repris på mina ständiga kamerafunderingar. I dagens dos handlar det om mitt vackert (?) vita Sony FE 70-200 ƒ/4 G OSS som ärligt talat inte riktigt får den mängd kärlek som det förtjänar. Det första objektivet som inhandlades till min Sony α7 II, mest för att ha något att fotografera med i väntan på Loxia-optiken som jag så högt uppskattar. Den senaste tiden har jag dock allt mer märkt av att jag ärligt talat inte använder det värst ofta och det är för min del svårt att försvara den råa…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Tålamodsprovet
Ibland har man tur, som exempelvis att den outhärdligt långa väntan på att min kära Diana skall sluta jobba för dagen kompenseras utav en strålande solnedgång vid Hammarö sydspets sådär. Vad jag gjorde där? Givetvis sattes leksakerna från igår på ordentligt test tillsammans med Frank. Jag kan gott och väl konstatera att det finns viss utmaning i att ändra sina exponeringar i minuter räknat snarare än delar utav en sekund. Typ ganska enorm skillnad. Allra helst med tanke på att kamerans egna ljusmätare är tämligen värdelös i att räkna ut det och att jag istället får räkna lite själv och sedan köra…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Klantigt är ordet
Skamligt klantigt. Rakt igenom oerhört klantigt, på alla tänkbara sätt och vis. Genompuckat faktiskt. Vad är det då som är så pinsamt klantigt? Jo, jag har gjort den där klassiska fadäsen med att formatera ett minneskort fullt med bilder som i allra högsta grad var tänkta att sparas. Åkte nämligen en liten nöjestur med tåg sådär, på ledig dag och allt, och hamnade då i raden framför en ung herre som charmade det mesta i vagnen. Tog tillfället i akt och frågade om jag inte fick ta några snabba bilder på det lilla barnet och det gick så bra så.…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Nattvakten…
Banarbeten leder ständigt till nya intressanta turer. Som kvällens nattvaktande av X2 i Kil. Så, för att hålla sig vaken så släpades kamera och stativ med till metropolen för att se om det skulle gå att finna några intressanta vinklar. Vågar knappast hävda att jag lyckas särskilt bra, men å andra sidan så är man sådär klyftig den här tiden på natten, så jag kan ha fel…