karlstad
-
Fortsätt läsa inlägget…: En gammal skönhet – dag 135/365
Äntligen lite solsken, äntligen möjlighet till en promenad i solskenet, äntligen en möjlighet att beskåda den här skönheten, S/S Polstjärnan. Sedan senaste helgen ligger hon nämligen förtöjd vid Inre Hamn här i Karlstad, i väntan på sommarens turer. Förhoppningsvis skall jag det här året faktiskt ta mig en åktur med ovan nämnda fartyg, något som hittills inte blivit av under den tiden jag levt här i staden. Om inte annat så hoppas jag även få en ordentlig chans att fotografera damen i fråga under färd också, inte bara förtöjd vid hamnen.
-
Fortsätt läsa inlägget…: Efterlängtat – dag 130/365
På något sätt har jag haft det på känn mer eller mindre hela dagen, antingen baserat på rent och skärt hopp med en viss mängd tilltro på vädergudarna, jag har trots allt väntat ut kvällens solnedgång som motiv för dagens bild. Ännu en favorit i repris så att säga. Men jag kan lova att den var efterlängtad, för vid det här laget känns det som att det regnat i evigheter? Inte bara kvällen bjöd på solsken utan jag kunde även lapa några solstrålar under eftermiddagen i sällskap av sonen ute på balkongen, njuta av lite skratt och bus i värmande…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Hade en plan! – dag 129/365
Redan i morse när jag gick till jobbet, d.v.s. strax innan tuppen vaknade, noterade jag hur folk tältade (!) utanför ingången till Nöjesfabriken, efter att ha aktiverat hjärnan en stund påmindes jag ju om att Kent spelar just där ikväll. Perfekt tänkte jag, bildidé till eftermiddagen/kvällen! Så, efter jobb och mer än löjligt välförtjänt gubbvila med tillhörande slöande i sängen, så plockade jag ihop kamera och promenerade ner med bildidén om köande Kent-fans utanför ingången där vid 18-tiden. Som synes så gick det sådär. Kort sagt. Totalt sett kan jag räkna in hela 15 personer utanför, inte särskilt köande heller. Nu…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Oväntat nöje – dag 127/365
Jag har ju haft en ritplatta liggandes i evigheters evigheter ungefär, fint förpackad i sin kartong eftersom jag inte riktigt kännt att jag haft vidare mycket nytta utav den. Visst har jag väl varit väl medveten om dess möjligheter vad gäller retuschering av bilder, men jag har ändå inte direkt motiverat mig själv att ta fram den och lära mig något om den. Tills nyligen. Plötsligt, som så alltid med mig, så fick jag ett infall om att rota fram den uppe i förrådet, koppla in och se vad man kunde åstadkomma i Lightroom framförallt, mitt främsta bildredigeringsprogram. Den där…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Ljuset – dag 124/365
Detta underbara, lågt stående solljuset är en av ytterst få fördelar att vakna ungefär samtidigt eller möjligen något före tuppen.