En av de svåraste bitarna med att vara körlärare måste tveklöst vara att släppa taget lite. Visst att man är själv ansvarig för tågets säkra framförande även när eleven i fråga kör, men samtidigt så måste man ju som elev även få chansen att visa att man faktiskt kan det hela.

Just nu kämpar jag friskt med just den aktuella biten. Det spelar ingen roll att jag har fullt förtroende för min elev, vilket jag även bör ha eftersom eleven i fråga har hängt med mig väldigt frekvent ända sedan första dagen på första LIA-perioden och är nu inne i den absoluta slutfasen till att bli färdig lokförare med egna turer. Hur man än vrider och vänder på det, så är man ändå tveklöst lite av ett kontrollfreak och då är det lättare sagt än gjort att sitta tyst och snällt med munnen stängd.

Men jag jobbar på det. Hårt. Väldigt hårt. Får försöka ha kameran med och hitta fler intressanta vinklar på att dokumentera det hela istället, roa mig på sådant vis..