x55
-
Fortsätt läsa inlägget…: Ut på jobbtur
Lugn och stillsam reserv stod på schemat i tisdags. Verkligheten på järnvägen ville dock annat och vips fick jag i knät att köra tåg 632 Karlstad – Stockholm för att sedan ta mig hem med passresa. Eftersom jag hade laddat upp för en just stillsam reserv så hade jag med mig såväl bärbar dator som stora kameran och varför då inte passa på att faktiskt även nyttja den senare för att föreviga X55 3344 strax innan avgång från Karlstad. Utöver detta så passade jag även på att terrorisera kollegorna som skulle jobba ombord med mig, med resultatet att det faktiskt…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Det är kollegorna som gör det
Hur man än vrider och vänder på det, så är det kollegorna som gör det värt att jobba på järnvägen. Alla tvärgalna människor som samlats för att på bästa tänkbara sätt och vis försöka ordna upp det organiserade kaos som ständigt råder. Tack till alla tokiga järnvägare som förgyller vardagen som lokförare, ni är (för det mesta) guld värda!
-
Fortsätt läsa inlägget…: Machokulturen inom järnvägen
Det var allt bra länge sedan jag kom och hade åsikter kring järnväg och lokföraryrket nu va? Bäst vi tar tag i det hela och retar upp en och annan nu då helt enkelt. Dagens ämne får nog på förekommen anledning bli machokulturen, något som givetvis existerar inom järnvägen likt alla andra branscher och som även när den är skämtsamt uttryckt, ändå gör mer skada än nödvändigt. Tacksamt nog har ändå inte järnvägen jättestora besvär med persontypen ”störst, bäst och vackrast”, mestadels eftersom den absoluta merparten utav dessa sorteras bort inför utbildningen till lokförare. Visst finns det en och annan…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Lokförarvardag – juli 2015
Två bilder från lokförarvardagen, en tur till Stockholm med övernattning innan hemresa. Värst mycket mer finns egentligen inte att säga. Tågen var punktliga, resenärerna var många och tiden iväg från sambon alltför lång. Lite genomgående tema såhär i sommar.
-
Fortsätt läsa inlägget…: En ny favorit
Som fotografisk nörd så har jag ju genom tiderna haft lite favoritobjektiv, sådana där som bara fyller en med inspiration och vilja att fotografera. Tidigare exempel på detta har varit Canon EF 20mm f/2.8 till min första digitala systemkamera, Fujifilm XF 35mm f/1.4 R till min tidigare Fujifilm X-E1 och Zeiss Distagon T* 2/35 till min Canon 6D nyligen. Trots att min inspirationsnivå just för stunden är tämligen låg, så vill jag ändå lyfta fram det objektiv som för stunden faktiskt gör en hel värld utav skillnad, ett objektiv som på sitt egna sätt räddar den inspiration som finns och…