tågskyddssystem
-
Fortsätt läsa inlägget…: Tågskyddssystem – dag 219/365
Ja, just ordet tågskyddssystem får väl räknas som dagens ord? Allra helst kombinerat med ordet strul då. För just så var min morgon. Strul med tågskyddssystemet. Mycket strul. Vad tusan är då ett tågskyddssystem? Jo, kort förklarat ett säkerhetssystem i tåg som i Sverige övervakar hastighet och signaler så att lokföraren inte kan köra hur tusan han eller hon vill. Det man förr helt enkelt benämde ATC här i landet. Numera finns det ju fler varianter utav tågskyddssystem med, exempelvis det ETCS-system med STM som ovan avbildade fordon är utrustat med. Men nog med fikonspråk för nu. Hur som helst så…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Inspirerande värre! – dag 39/365
Ännu en dag där inspirationen flödar hejdlöst, typ. Eller inte så värst mycket kanske? Alltför kort natt, alltför tidig morgon, alltför sliten och så kryddar vi det hela med en dos av trafikstörning också. Sådär lagom i höjd med Gnesta, körandes rättidigt och bra i våra 150 km/h så tackade tågskyddssystemet för sig och hoppade av färden. Detta innebar en riktigt snygg och prydlig grisnit just i höjd med driftplatsens gräns där omstartsförsöken påbörjades. Men, trots många försök till konstgjord andning såväl där vi landade såväl som åter inne vid plattform i Gnesta var förgäves, vår maskin hade helt enkelt…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Cirkeln sluten
För fem år sedan, mars 2008, så var jag mitt uppe i min andra praktikperiod under lokförarutbildningen. Just den här dagen vankades om jag minns rätt en tur Linköping – Gävle t&r med X40, men eftersom jag inte har kvar anteckningar eller turförteckning kan jag inte svära på det. Då var man ännu i allra högsta grad färsk med endast drygt tre veckors tågkörning totalt med sig i ryggsäcken och om inte exakt allt så åtminstone mycket var fortfarande saker man gjorde för första gången. Sedan dess har över 1800 dagar förflutit varav ett övervägande antal bakom spakarna på ett…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Sådana dagar
I långa perioder flyter dagarna förbi utan att något egentligen alls uppseendeväckande händer under arbetspassen, stillsam och njutbar tid som sådan. Men som med allt annat kan inget gott vara för evigt, ibland får man istället dagar när inget tycks gå rätt väg. Har man riktig otur kan detta även utveckla sig till en stint av oflyt som kan sträcka sig veckor i taget, något går fel på varje pass! Efter en stillsam period så var det igår tydligen dags att ha grytan omrörd igen med en dos av nära-annans-död, tekniska fel och slutligen en släng av ordentlig lövhalka för…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Gillar int’ den färgen…
Om det är något ord som är mer än väl använt som störningsförklaring inom järnvägen så vore det väl signalfel, ett lagom långt ord som täcker in väldigt mycket, allt från trasiga glödlampor till hela ställverk som tvärlåser sig. Den gemensamma nämnaren är dock att signaler blir röda, allt blir omständligt och jobbigt och resenärerna suckar ljudligt. Normalt sett så inträffar detta stilla och fint, sådär så att man får en god förvarning, kan stanna lite snyggt och prydligt innan signalen, ta fram sin lilla blankett, fylla i sagda blankett och därefter trycka in en knapp och passera signalen i…