solnedgång
-
Fortsätt läsa inlägget…: Att finna inspirationen
När jag gick och köpte mig min Fujifilm X-Pro2 så var det med hopp om att kameran, Fujifilms färgrendering och ett allmänt skifte i kameraväskan skulle ta och väcka lite inspiration till liv igen. Inspiration som gått och kommit allt mer sällan under min tid med Sony A7 II. Som trogna följare på Instagram kanske har noterat, så har det åtminstone såhär långt burit bra med frukt. Minst sagt. Ett sällan skådat flöde utav bilder har lämnat min kamera, dator och/eller telefon sedan jag fick X-Pro2 i min hand. Inte alltid till kära Dianas glädje dock…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Är det vår tur nu?
Varje gång jag tar kort över solnedgången och våra vyer ut över staden här från vår balkong, så slås jag av hur märklig känslan är att längta härifrån. Om man bara bortser från utsikten och att lägenheten här till synes är väldigt fräsch och trevlig, så finns det inte våldsamt många positiva saker med den. Allra helst inte den här säsongen som vi nu befinner oss i. Kallras är det ord som bäst beskriver vår situation.
-
Fortsätt läsa inlägget…: Versus
Den ena bilden är tagen med Sony α7 II med Sony Zeiss 55 mm f/1.8, den andra med iPhone 7 plus i 56 mm-läge. Den ena redigerad via Lightroom på iOS, den andra i Lightroom på macOS. Båda fotograferade i RAW-format. Gissningar på vilken bild som är tagen med vilken kamera? Och kom ihåg att det är fusk att kolla EXIF-data! RAW-format på iPhone för övrigt, äntligen är väl ordet?!
-
Fortsätt läsa inlägget…: Liten aptitretare
Hemma från bröllopsresa sedan ett antal dagar tillbaka och så sakteliga börjar vardagen återvända. Givetvis finns det hur många bilder som helst från resan. I väntan på att jag skall få tid nog till att faktiskt samla både bild och text i ett inlägg så kommer här en kort aptitretare, en något misslyckad men ändå ganska läcker liten time lapse-sekvens från en av solnedgångarna vi fick avnjuta. Mer kommer, vilken dag som helst sådär. Helst så dröjer det inte fullt så länge som den eviga väntan på rapporten från höstens semester…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Solnedgång vid Dingelsundet
Solsken i november är som alltför väl bekant något man bara måste dra nytta av. Frågan är bara hur. Dagens dos av carpe solaris utfördes vid Dingelsundet som är bekant sedan förra året. En allmänt trevlig plats sådär behändigt beläget mellan Bergvik och Skoghall. Lite kaxigt så lät jag Frank stå kvar här hemma och förlita mig helt på Pixi som stativ istället. Mest för att slippa släpa runt på alltför mycket grejer. Detta var ett beslut på gott och ont skulle det visa sig, eftersom jag såhär i efterhand knappast hade klagat över att ha de möjligheterna som ett lite…
