loxia50
-
Fortsätt läsa inlägget…: Fler kompisar
Jag vet, jag vet. I våras när jag fick testa lite optik till Sony FE så var jag inte helt övertygad om deras 55 mm f/1.8 och framförallt dess prissättning. Sedan gick jag och sålde mitt Zeiss Loxia 2/50 och sprang på detta, mycket förmånligt prissatta begagnade exemplar och kunde inte låta bli. Så hej Sony FE 55 f/1.8 ZA och välkommen till min kameraväska..! Ytterligare tankar om den andra nya kompisen, 90 mm Macro, det kommer så fort jag får lite tid och energi över för att skriva lite.
-
Fortsätt läsa inlägget…: Att byta ut eller ej…
Jajamensan, nu är det dags för en sådan där återkommande helig repris på mina ständiga kamerafunderingar. I dagens dos handlar det om mitt vackert (?) vita Sony FE 70-200 ƒ/4 G OSS som ärligt talat inte riktigt får den mängd kärlek som det förtjänar. Det första objektivet som inhandlades till min Sony α7 II, mest för att ha något att fotografera med i väntan på Loxia-optiken som jag så högt uppskattar. Den senaste tiden har jag dock allt mer märkt av att jag ärligt talat inte använder det värst ofta och det är för min del svårt att försvara den råa…
-
Fortsätt läsa inlägget…: I ett hav av vete
Vad gör man när man har en lördagskväll att spendera i all ensamhet, när sambon jobbar och stan sjuder av festivalbesökare? Givetvis tar man bilen långt bort därifrån och vandrar runt i någon timme med kamera och stativ bland vetefält i jakten på en bra bild eller två. Eller kanske några fler om man skall vara så? Vete som för övrigt blev refererat till som gift på pinne utav min glutenintoleranta bättre hälft… Eftersom även Lillebror fick medfölja ut på dagens expedition så kan jag utöver ovan mer eller mindre seriösa försök till bilder även erbjuda ett stycke bakom scenen-bild…