Järnvägen
-
Fortsätt läsa inlägget…: Det är inte lätt att förseningskoda…
Ja, ni ser rätt, ett inlägg till, på en gång, direkt efterföljande det förra, på ett helt annat ämne, men detta var nästan för bra för att motstå… Råkade nämligen trilla in på trafikläget för ett av tågen jag körde igår, tåg 367 Karlstad – Göteborg, och blev en aning fundersam, ja, inte för att tåget var i tid hela vägen, det är normalt för mig, utan för sista raden, notisen intill ankomsten i Göteborg. Ja, lika gärna att låta bilden tala för sig själv kanske..? Hur tänkte de nu..? Nog för att det kan vara lite förvirrande för de…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Att bromsa med självförtroende…
… eller, skulle vi verkligen stanna där också!? Nja, inte riktigt så illa blev det, men gårdagskvällens uppehåll i Åmål bjöd väl knappast på ett av de där snygga, prydliga nattågsliknande mjuka uppehållen som jag normalt brukar sträva efter, snarare var det väl mer av en ”oh-shit” grisnit i grevens tid där i slutet av plattformen. Kort sagt gick det väl kanske en aning fort in mot plattform, eller med en aning för lite broms, eller med alldeles för mycket självförtroende över hur bra tåget bromsar, kanske blev jag en aning distraherad av löftet om en kôlsvart kôpp kaffe under…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Att vila sig trött..?
Känns lite som det i vart fall, för jag har då inte gjort nämnvärt många knop idag, har legat och vilat ögonlocken en stund, och är ändå långt ifrån pigg..? Har den däringa långa Göteborgsturen idag nämligen, man kör tåg 357 Karlstad – Göteborg, där turen startar med att man byter av ett redan klargjort tåg i Karlstad, och lämnar över till växlingspersonalen i Göteborg, tämligen lindrigt alltså. Därefter avnjuter man 4 tim 50 min kvartstid i Göteborg, med fördel i hotellrummet på First Hotell G, där jag just nu då befinner mig, innan man återvänder hem till Karlstad med tåg…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Inget att anmärka på..?
Ja, vad skall man egentligen säga om dagens arbetspass, det sista för veckan? En gäspning kommer väl närmast i form av beskrivning, eller precis sådär alldeles lagom lugnt, stillsamt och sådär lättarbetat som varje dag skulle kunna få vara egentligen..? Passet började med tåg 452 på delen Karlstad – Stockholm, och bortsett från ett besvärligt TBFH-skåp i Kristinehamn som gav någon minut extra plattformstid i väntan på bomfällning, så inträffade inget utöver det planerade. Jag drack kaffe, åt mina frukostmackor och gled in på Stockholm C inte mindre än14 minuter FÖRE annonserad ankomsttid, bara för att jag kan sådär..? Ut till Hagalund…
-
Fortsätt läsa inlägget…: När kommer det första dödsfallet..?
Rubrikerna känns igen alltför väl, ”Arga pendlare flydde på bron” och ”Pendeltåg fast på Årstabron”, denna gången alltså SL och dess resenärer som hamnar i en klart oönskad situation sittandes på ett trasigt tåg, drabbat av ospecificerat ”bromsfel” som uppenbarligen inte heller gick att få ordning på direkt på plats. Det naturliga när man får ett fordonsrelaterat fel är givetvis att felsöka, de allra flesta fel som inträffar i drift går att återställa och få ordning på, åtminstone så att man kan ta sig till närmaste plattform. Under mina drygt 3 år som lokförare, inklusive tiden som elev har det hittills endast…