Dagen som jag väntat på och längtat så mycket efter. Allra helst senaste veckan efter att det blivit spikat. Leveransdag av MIN nya BMW 116i.  Eller ja, ska man vara alldeles noga så är det ju faktiskt BMW Financial Services som äger fordonet. Men det är skrivet på mig. I tre år framåt. Så då är det min. Faktiskt!

Känslan är strax bortom galet sjuk. Ofattbar närmast. Jag har ju i så många år drömt om att kunna få hämta ut min alldeles egna fabriksnya bil och plötsligt, så står man där och ser den framför sig. Ser hur det putsas och fejas in i det sista för att den skall vara i toppskick när nycklarna lämnas över.

Det var på förmiddagen, drygt 10 timmar sedan. Jag har inte återhämtat mig än och räknar inte med att göra det än på bra många dagar om inte veckor, kanske rent av månader.

En bit över 20 mil har jag klarat av bara under dagen, utökat de där 6 km som mätarställningen stod på när jag tog mig plats bakom ratten till 220 något km. Hade jag inte haft en dejt med jobbet i morgon så kan jag lova att någon hade behövt bända bort mig från förarstolen. För hade jag kunnat så hade jag gott kört, kört lite till, kört tills jag tröttnat och därefter fortsatt en stund till. Sedan kört lite mer på det…

Vem var det som sa att man inte kunde köpa sig lycka..?