kaffe
-
Fortsätt läsa inlägget…: Att bromsa med självförtroende…
… eller, skulle vi verkligen stanna där också!? Nja, inte riktigt så illa blev det, men gårdagskvällens uppehåll i Åmål bjöd väl knappast på ett av de där snygga, prydliga nattågsliknande mjuka uppehållen som jag normalt brukar sträva efter, snarare var det väl mer av en ”oh-shit” grisnit i grevens tid där i slutet av plattformen. Kort sagt gick det väl kanske en aning fort in mot plattform, eller med en aning för lite broms, eller med alldeles för mycket självförtroende över hur bra tåget bromsar, kanske blev jag en aning distraherad av löftet om en kôlsvart kôpp kaffe under…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Att vila sig trött..?
Känns lite som det i vart fall, för jag har då inte gjort nämnvärt många knop idag, har legat och vilat ögonlocken en stund, och är ändå långt ifrån pigg..? Har den däringa långa Göteborgsturen idag nämligen, man kör tåg 357 Karlstad – Göteborg, där turen startar med att man byter av ett redan klargjort tåg i Karlstad, och lämnar över till växlingspersonalen i Göteborg, tämligen lindrigt alltså. Därefter avnjuter man 4 tim 50 min kvartstid i Göteborg, med fördel i hotellrummet på First Hotell G, där jag just nu då befinner mig, innan man återvänder hem till Karlstad med tåg…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Med en uns av förvirring
En av de smått förvirrande delarna av mitt jobb är de ständigt varierande arbetstiderna, allra helst de där ruskigt tidiga mornarna, lite som den idag när turen började 04.43 på morgonen. Nu var detta dock uppe i Arvika vilket gör att de där morgonförberedelserna är tämligen få, toa, tandborstning, på med kläderna, finna kaffemaskinen och sedan en kort promenad ner till jobbet under tiden man vaknar till något sånär, går lite fortare än motsvarande variant på hemmaplan. Det fina med den turen är dessutom att man är klar för dagen vid 07.37 officiellt, ofta en stund eller två tidigare dessutom,…
-
Fortsätt läsa inlägget…: Ännu en arbetsvecka avklarad
Det har rent av hunnit med att bli lördag natt, så arbetsveckan avklarades egentligen ”igår”, eller för att vara mer exakt 23.03 igår, dvs fredag kväll, inför ledig helg… Man skulle kunna kalla det en uns av bitterhet, det som framträder när man då slutar 23.03 på fredag kväll (natt..?) inför ledig helg, att man börjar 12.40 på måndag hjälper inte direkt nämnvärt, det känns lite småsurt för det. Men men, man har ju valt det frivilligt, och det kan ju alltid bli värre..? Väl hemkommen till Casa del Ewenson så rådde total stillhet, såväl fru som son sov djupt…