webbpysslare, pappa, make och lätt nördig, utan inbördes ordning

Etikett: Göteborg Sida 1 av 13

Poddtips i sommarvärmen

Såhär i tider när flödet utav olyssnade poddar ändå växer sig orimligt långt, då kan man ju lika väl börja lyssna in en ny. Varför inte liksom? Varför inte fylla på den redan långa kön?

Bakgrunden till det hela är att jag råkade höra att en utav deltagarna i En podd om teknik gjort en annan podd, en lite mer random och skön podd sådär. Dess namn? Till den det berör eller kort och gott TDDB, vilket bör vara sökbart för er som inte är fullt lika Apple-skadade som mig.

Fördel i lite lagom långa (korta?) avsnitt á halvtimmen eller så. Perfekt för kortare barnvagnspromenader med hörlurarna i öronen. Varning för mer eller mindre omfattande göteborgshumor dock, eftersom båda deltagarna i podden är just göteborgare. Eller som de själva säger:

Till den det berör är ett samtal mellan två goda vänner från Sveriges framsida. Ibland blir det sjukt kul, ibland allvarligt eller plågsamt skämmigt – huller om buller, högt och lågt men alltid med en vänskaplig käftsmäll! Vi snackar om det som stör oss, det som berör oss och om sånt som muntrar upp tillvaron.

Hittills har det utkommit tre avsnitt och på fredag är det dags för nästa, så lyssna in vid tillfälle och bedöm (fördöm?) med fördel sedan min rekommendation!

Fler bra tips på lättsamma och korta poddar? Kommentarsfältet nedan är öppet för förslag!

Herr populär

Om man säger såhär, så finns det ju mer och mindre lämpliga platser att stranda på med spänningslös kontaktledning. Vissa dessutom mer olämpliga än andra, beroende på hur man väljer att se det.

Skall man se det ur perspektivet lämplighet för eventuellt nödvändig evakuering var dagens plats tämligen optimal faktiskt. Men det var väl också ganska exakt där allt lämpligt slutade också.

Kruthusgatan, Göteborg

Kruthusgatan vid ”smygvägen” i Göteborg

Revanschen

Efter en vecka med tämligen mycket uppförsbacke på punktlighetsfronten, så var det tämligen så ruskigt jätteskönt att få lite revansch på den fronten idag, även om det från början såg lite mörkt ut!

Blankett 21

En hel hög blankett 21

En sådan där dag…

Vissa dagar på järnvägen är lite sådär mer spännande än andra, vissa dagar saknar spänning helt, fast på fel sätt då.

Så började dagen, med avsaknad av spänning, på fel sätt alltså.

På väg ner mot Göteborg till med ett sådär lagom fullsatt tåg med sommarresenärer så blev det med lite lagom olämplig tajming spänningslöst. Ja, i kontaktledningen alltså. Detta innebär en och annan sak, delvis att det blir ganska svårt att köra eltåg av förklarliga skäl och delvis att det krävs omedelbar åtgärd av mig som lokförare.

Spänningslös kontaktledning KAN nämligen innebära att det är fara och färde. Därmed skall hastigheten i det närmaste omedelbart reduceras till en siktrörelse, OM det skulle vara fara och färde. Ett snabbt samtal till närmast sörjande och förvirrad tågklarerare gjorde dock klart att det inte rörde sig om en från deras sida medveten handling och därmed tar nästa instinkt för lokföraren vid, det instinktiva sökandet efter en plattform att landa lite småsnyggt vid.

För vår del var det Säffle som låg inom teoretisk räckvidd från vår position och därmed började jakten på rörelseenergin.

Problemet var dock att mötande tåg inte riktigt hann rulla in från sitt håll i tid för att vi skulle kunna ha tillräckliga signaler in. Istället fick vi avnjuta signalen ”Vänta stopp” in mot Säffle, en signal som hann bli bättre väl där, bara inte tillräckligt bra. Eftersom beskedet om att vänta stopp mottagits innebar det att hastigheten var tvungen till att gå ner under 40 km/h innan signalen. Eftersom signalen då även står i uppförsbacke så innebar det i sig bara en sak.

F A I L . . !

Så nära, så långt bort

Med omkring 300 meter till plattform var det färdigrullat, så retligt nära men ändå så långt borta. Sjukt irriterande. Började känna en sådan där unken doft av evakuering där vi stod, fint parkerade intill välkänd snabbmatsrestaurang…

Tack och lov löste det okända felet sig själv och efter en kallsvettig stunds väntan så vaknade allt till liv igen, lagom när jag hade hunnit börja fundera på att släcka ner tåget för att spara på batterierna. Nog för att jag gillar när fel lagar sig själv, så är jag inte helt positiv när sådana här fel lagar sig själv utan att någon vet varför de uppstod till att börja med.

Trots allt, så kunde resan ner mot Göteborg fortsätta utan fler besvär och tro det eller ej, ankomsten var på minuten rätt till slutstation!

Sen skulle vi bara hem också. Inte fullt så lätt som det låter. Varför skulle det vara så liksom?!

På vägen hem var det dock spänning av annat slag som inföll, i formen av vägskydd som inte ville leka tåg riktigt till fullo. Det kan ha att göra med åskväder i närområdet, det kan ha att göra med bilister som befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle, men ett av vägskydden på sträckan Göteborg – Kil ville inte leverera enligt plan.

Vägskydd ur funktion

Innan någon nu får hjärtsnörp och börjar skrika om vårdslöshet vid fotografering, så kan jag försäkra er om att bilden togs under de mest kontrollerade utav former. Visserligen spärrar bommarna inte till fullo vägbanan, men de spärrar rätt del av vägbanan. Dessutom fungerar ljud- och ljussignaler till fullo samt att bilisterna stod snällt och väntade på att vi skulle passera i all försiktighet.

Strax innan detta så studsade vi mer eller mindre ner till stopp efter att såväl tågskyddssystem som yttre signaler med all önskvärd tydlighet visat att vägskyddet inte fungerade till 100%. Eftersom allt fungerade så strålande så kunde därmed bilden tas för att dokumentera en av järnvägens avvikelser för framtiden. En avvikelse som innan någon får nästa hjärtsnörp givetvis även rapporterats in till såväl Trafikverket som för intern hantering.

Andas djupt nu och räkna till 10 alla ni som får panik utav detta. Djupa andetag. Låt mig inte behöva bli så förbannat trött på att beskriva händelser ur vardagen igen.

Tro det eller ej, men trots detta och sena tågmöten så tog vi oss trots allt hem till Karlstad på tid. Utmärkt eftersom jag då hann med att krama om kära hustrun sådär mellan mitt och hennes arbetspass. Man får ta till vara på de stunder man får i det här jobbet…

Nu vankas några järnvägsfria dagar för egen del, dagar som istället skall ägnas åt att provköra bil (Vive la France…) samt förbereda mig själv och teknisk utrustning inför helgens insats på kollegas bröllop.

Sen har vi även en annan plan, jag och hustrun, som det kommer mer om det senare!

Hipsterburgaren – återbesöket

Ja, det är återigen dags att höra mer om hipsterburgare. Lev med det helt enkelt.

Hur som helst så var det idag dags att göra ett litet återbesökBurgerssons eftersom de lite strategiskt öppnade klockan 12 och jag hade min rast mellan 11 och 14-isch sådär. Gott om tid för att avnjuta en hipsterburgare kort och gott.

Sprattelvatten
Ramssons

Ramssons

Dagens måltidsdryck fick bli ett glas sprattelvatten med tillbehör. Även om en burgare av denna klass gör sig allra bäst på ledig tid med tillhörande god öl så är detta knappast ett dåligt substitut. Alkohol och tjänstgöring går ju som bekant aldrig ihop, någonsin! Självklarheter liksom.

Som ni kanske anar av bild nummer två där uppe så fick det idag bli en månadens burgare, en Ramssons. Blev lockad av den redan innan jag klev innanför dörrarna, när jag stod och spionerade en smula innan öppningstid. Jag kan knappast säga att jag ångrar mitt val utan snarare tvärt om, detta borde vara ett stående inslag på menyn.

Denna Ramssons kan mycket väl vara den godaste hamburgare jag någonsin har ätit, i alla kategorier. Bättre än senaste besöket, bättre än burgaren på The Barn, bättre än den där sjukt efterlängtade burgaren på Max efter flygresan hem från semestern i höstas. Bättre än allt!

Däremot ångrar jag en smula att jag inte tog de där västerbottenostslungade pommesen istället för dessa potatis- och ostbollarna faktiskt. Dessa var okej men pommesen senast var en religiös upplevelse helt i sig.

Det går egentligen inte att beskriva detta utan att det låter överdrivet, nästan religöst fanatiskt om vi skall vara sådana. Hamburgare kanske är min nya religion?

Hur som helst, så kan jag inte rekommendera detta ställe varmt nog. Friggagatan 14B i Göteborg när ni har vägarna förbi och de har öppet. Att vara där när de öppnade såhär en vårigt varm och go söndag är inte alls dumt men förra omgångens kvällsbesök funkar minst lika bra det med.

Enda nackdelen med detta är bara att jag vill ha mer! Mycket mer! Igen! Oftare! Vilket inte direkt är hälsosamt varken för den personliga krockkudden eller plånboken…

För övrigt är bilderna i inlägget tagna med den Samsung Galaxy S7 som just nu tjänstgör som arbetsverktyg. Om jag är sjukt sugen på att skaffa mig en egen? Ja, det ämnet kan vi avhandla i ett alldeles eget inlägg faktiskt!

Sida 1 av 13

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén