Första gången jag visade bilder på Honda e för min kära hustru så blev hon snällt sagt inte imponerad. Vad jag kallar för söt kallar hon för hemskt. Uppenbarligen har hon dålig smak, om det inte var bevisat nog utav det faktumet att hon faktiskt valde att frivilligt gifta sig med mig.

Jag vet nämligen inte vad annars man skall kalla detta lilla elfordon?! Söt är det enda som slår mig! Söt och möjligen lite utav en kopia på äldre generationer Volkswagen Golf då.

Oavsett så har bilen onekligen lite utav en säregen design, inte likt något annat på den moderna marknaden och det verkar vara lite så att antingen så gillar man den, eller så gillar man den inte.

Något påverkad av mitt ”den är söt” så har jag dock provkört den och även om det var en kort liten provkörning, så följer nu lite intryck…!

Om vi börjar på insidan så består i stort sett hela panelen utav skärmar med olika syften. Backspeglarna exempelvis består av kameror på främre dörrarna vars bild visas på en liten skärm på respektive sida panelen.

Honda är långt ifrån först med denna idén och även om det fungerar fint i fullt dagsljus och onekligen medför en del fördelar i form av extra grafik när så behövs, så är jag skeptisk till detta. Det hade varit klart intressant att se hur bilden påverkas av mörker och väder för att kunna ge ett helt intryck.

Inte nog med att sidospeglarna är skärmar, även backspegeln i frontrutan är det. Smidigt i teorin, även här med grafiska inslag vid behov. Dessbättre fanns möjligheten att även använda den som en traditionell backspegel och ärligt talat, det var tveklöst mitt föredragna val under provkörningen.

Utöver det så består panelen utav tre skärmar, en för mätartavlor och annan relaterad information samt två skärmar till höger för navigation och infotainment. Dessa två går dessutom att skifta, så att navigation och radio exempelvis kan byta plats vid behov, om man har en högersätesförare exempelvis.

Skärmar och bakomliggande system fungerade dock mycket väl, mestadels responsivt och med ett förhållandevis bra gränssnitt. Inte det bästa jag använt men även lååååångt ifrån dåligt.

Interiören i övrigt upplevde jag mestadels riktigt trevlig med små inslag av mer eller mindre fejkade träpaneler. Brydde mig faktiskt aldrig om att utreda huruvida det var äkta, för mig räcker det med att de var snygga!

Givetvis finns små inslag av plast här och var, det går inte att förneka att vissa delar, som ac-panelen ovan, har plockats från andra bilar ur modellprogrammet. Rimligt med tanke på kostnad.

Eftersom Honda e är en elbil så behövs ju ingen traditionell växelspak. Istället väljs körläge med hjälp av knappar för respektive läge samt ytterligare en knapp för att aktivera ”enpedalsläget” som innebär att man kan till största delen framföra bilen endast med läget på gaspedalen.

Med detta läge så används alltså elmotorerna som generatorer så snart man lättar på foten och det är med detta läge i stadstrafik som Honda e blir som allra mest effektiv och får bäst räckvidd.

När det gäller räckvidd så är det dock inget att skryta med direkt. Fullt laddad så kommer du ca 25 mil innan du behöver koppla in den igen och även om snabbladdning ger dig ca 80% laddning på 30 minuter, så är det inte direkt imponerande.

Beroende på hur man ser det hela så är det dock mer eller mindre acceptabelt, med tanke på att Honda e högst uppenbart är en liten pendlingsbil som främst är tänkt för kortare resor, med fördel i stadstrafik eller motsvarande.

För den absoluta merparten av dessa typer av resor så är alltså inte 25 mil räckvidd några som helst problem, förutsatt att du kan ladda antingen hemma eller på jobbet.

Något annat som verkligen berättar att det här är en bil för en eller två personer, det är baksätet. Även om bilden ovan är missvisande så är verkligen inte Honda e tänkt för baksätesförare, om inte föraren är extremt kort då vill säga.

Tyvärr testade jag aldrig att placera mig bakom mina egna 187 cm så som jag brukar göra, men jag är djupt skeptisk till att det hade varit en angenäm upplevelse, trots att jag generellt har en körposition som är relativt långt fram i förhållande till min kroppshydda.

Körpositionen däremot, den har jag bara gott att säga om. Det var inga som helst problem att få plats och även om det ser ut som jag tar på mig bilen snarare än kliver i den, så satt jag väldigt bra och hittade snabbt en bekväm körställning.

Eftersom provkörningen var på endast ca 30 minuter så vågar jag inte säga alltför mycket om komfort över tid, men jag har suttit sämre än såhär under tidsperioden, det har jag!

Honda e är knappast ett alternativ för vår del, vi som söker en bil som faktiskt ger plats för stort som litet barn i baksätet. Det här är inte en familjebil annat än för vissa fall, vuxen förare av begränsad längd med endast frisittande barn eller barn i framåtvända bilstolar skulle kunna funka exempelvis.

Hade det däremot varit så att vi bott utanför stan med behov av två bilar och det fanns möjlighet att ladda hemma eller vid jobbet, då hade det här tveklöst varit något att kika närmre på. Eftersom vi inte har något faktiskt behov så har inga kalkyler på lönsamhet gjorts, men nog tror jag det hade gått att räkna hem hyfsat lätt trots instegsprislappen på 370 000 kr.

Som körupplevelse var Honda e kategoriskt skitkul, dels för sin form, dels för sin prestanda, dels för sin extremt snäva vändradie.

Att köra elbil är fortfarande (för mig) något väldigt tilltalande och jag hoppas verkligen marknaden och världen nått längre när det blir dags att byta bil nästa gång, för då, då vill jag ha en elbil!