Det som en gång i tiden ledde mig in på privatleasing på riktigt och på BMW 1-serie som ett riktigt intressant alternativ, det var den där roadtrippen till gränslandet mellan Sverige och Norge en grå oktoberdag i 2013.

Syftet var ju då att ta en längre provkörning än en sväng runt kvarteret när BMW körde sin kampanj med Barncancerfonden. Var det första året med den kampanjen tro?

Oavsett vilket så slog det mig då mer än någonsin förut, hur fruktansvärt avlångt landskap jag bor i. Det är långt till den norska gränsen, om man åker norrut…

När tankarna snurrat kring hur man bäst avslutar dessa tre år med just BMW 116i som privatleasing, så återkommer de alltjämt till att upprepa den här roadtrippen som då skedde. Att ännu en gång ge sig av norrut mot absoluta nordvärmland och återuppleva Långflon, den norska gränsen och den obefintliga mobiltäckningen i området.

Fullt rimligt, eller hur..?

Den här omgången, reprisen om man så vill, sker dock i betydligt bättre väderförutsättningar än senast, mycket tack vare det faktum att det är augusti och inte oktober. Eller ja, mycket bättre var det väl fläckvis inte. Varmare var det åtminstone, oftast över 15°C trots allt! Inte fy skam när vi talar om den svenska sommaren anno 2017…

Med nytankad bil, färdiga frukostmackor, en halvliter kaffe i termosmugg och ett stort sug efter vägarna så rullade jag ut från parkeringen sådär strax efter halv sju på morgonen. Det gäller att fånga dagen har jag hört? I varje fall om man tänkt sig åka ganska långt då!

Precis som den där oktoberdagen för snart fyra år sedan hade jag redan från start tänkt mig följa Klarälvens friska vatten norrut, i riktning mot källan där en hälsosam bit upp i vårt västra grannland. Även om detta inte är snabbaste vägen mot Långflon som så, så är det den enda vägen i mitt tycke.

Frukosten för dagen intogs vid Rådasjöns rastplats, samma plats jag pausade vid även den där oktoberdagen och känslan av déjà vu sett till väder var komplett, bortsett från att det var sådär 10 grader varmare den här gången då. Annars var de gråa molnen sig lika och regnet lika så.

Eftersom dagens tur mot nordligaste Värmland påbörjades i god tid på dagen så fanns det även tid att ta sig an Branäsberget i jakten på utsikt över de värmländska vidderna. En ganska enkel och belönande jakt om jag får säga det själv. Några (ett antal) kilometer grusväg upp på berget senare och jag kunde njuta utav milsvid utsikt längs med klarälvsdalgången och bortom. Återigen slog det mig hur fantastiskt vackert och vidsträckt detta landskap är!

Efter många mil och ett antal timmars körning så nådde jag slutligen samma plats som en gång var målet, riksgränsen mot Norge!

Sedan den oktoberdagen har det vuxit upp ett köpcentrum av gränshandelsmodell i krokarna och även om jag svängde förbi för att spana in bygget så blev det aldrig en promenad igenom det. Kändes inte direkt lönt det utan istället tog jag mig återigen ut på vägen och fortsatte norrut!

Förra gången var det varken tid eller läge för att fortsätta resan in i Norge, men nu hade jag all tid i världen och många liter bensin kvar i tanken. Trysil nästa alltså!

Väl framme i Trysil var det hög tid att göra ett besök på en någorlunda civiliserad toalettanläggning och lokala Circle K-stationen fick bli det lämpliga målet. Påfyllning av kaffe (nåja…), vatten och en kylling fajita till ett pris jag helst inte vill minnas, allt expedierat utav svorsktalande individ i kassan. Smidigt det där.

Vädret i Trysil bjöd som synes även på några glimtar utav den där solen man hört så mycket om. De vackra vyerna blev alltså knappast sämre av det.

Givetvis, som sig bör när man är i Norge, så köper man Imsdal-vatten av lite mer spännande sort än vad som bjuds här hemma..!

Tanken efter stoppet i Trysil var att byta älv. Att rulla från Klarälven ner mot Glomma som råkar vara inte bara Norges utan rent av Skandinaviens längsta sammanhängande vattendrag. Därmed blev det en viss transportsträcka från Trysil ner till Elverum genom mestadels skog och vägarbeten. Inte mycket att hänga i julgranen alltså.

I min enfald trodde jag att bara jag följer Rv2 från Elverum ner mot Kongsvinger så kommer vyerna vara i klass med de man får längs med Rv62 genom Värmland. Fullt så bra var det inte. Inte alls faktiskt. Jag skulle åkt på andra sidan Glomma för de vyerna tror jag, även om det hade förlängt restiden markant.

Istället blev det mest en enda lång transportsträcka ner via Kongsvinger och tillbaka till Sverige, via ett stopp i Morokulien för att fotografera världens minsta bro mellan två länder. Igen. Bra läge för en bensträckare om inte annat, innan det var bråttom ner till Charlottenberg för kaffe med lite mer stuns i.

Efter detta hände det inte våldsamt mycket mer spännande egentligen. Ett stopp strax utanför Karlstad för att återlämna det Fujifilm XF 14 mm f/2.8 jag fått låna inför resan. Ytterligare ett stopp på Våxnäs för att fylla på bensin och räkna på förbrukning. Ett stopp på ICA Viken för att handla tillbehör till kvällsmaten och sedan hem för att vila mig i form efter närmare 60 mil på vägarna.

Även om det inte är helt sant i sig, så anser jag detta ändå vara den sista riktiga roadtrippen jag tar med Petronella. Om inget oväntat händer nu de sista veckorna då det vill säga.

I tre år på dagen har hon tjänat mig väl och jag anser mig vara mycket nöjd innehavare och brukare utav denna vita BMW 116i som vi kallat Petronella eller bara kort och gott, Nella.

Det kommer mer sentimentalt dravel kring vår tid tillsammans i ett helt eget inlägg framöver, bara så att ni är förvarnade liksom.

Skall vi tala siffror så blev det alltså knappt 60 mil, snittförbrukning 4,9 l/100 km (både enligt färddator som riktig uträkning) samt en snitthastighet á 70,9 km/h. Helt okej, allra helst förbrukningen där! Norska vägar där toppfarten allt som oftast är 80 km/h fungerar strålande med utväxlingen på bilen!

Har ni tagit er såhär långt ner i inlägget så är jag imponerad för övrigt. Det var länge sedan jag producerade ordbajsande utav den här nivån…

Oavsett vilket, hoppas jag det varit intressant eller att ni åtminstone gillat bilderna!

 

 

Just ja, mobiltäckningen! Över förväntan faktiskt..!