Vi kan väl inte bara skriva och berätta om misslyckade provkörningar den här veckan? Det är ändå inte rimligt.
Så, som senaste del i jakten på nästa bil så tog vi oss i helgen som gick en tur med BMW 3-serie touring, BMW 320xD för att vara specifik. En högst välbekant bil på många sätt som tyvärr ligger en smula högt i pris och därmed behöver ett skohorn eller tre för att egentligen få plats i vår budget.

En av de i mina ögon största fördelarna med just 3-serien är dess släktskap med vår nuvarande 1-serie, allt fungerar liksom på precis det sätt som jag vant mig vid de senaste två åren, inklusive den lite speciella blinkersspaken och allt.
Extra fördel för min inte allt för roade hustrus skull med, som inte behövde lära om allt jämfört med vårt nuvarande färdmedel när det blev hennes tur att ta plats bakom ratten. Det enda hon egentligen behövde tänka på var att hantera den automatiska växellådan som lånebilen var utrustad med.

Lånebilen var utöver automatlådan även utrustad med komplett M-sportpaket och skinnstolar på det, ett riktigt lyxåk kort och gott. Riktigt den utrustningsnivån är inte vad vi har tänkt oss utan i så fall skulle det bli en klart mer sparsmakad version, även om M-sportratten gärna får medfölja..!
Målet för provkörningen fick bli ett kombinerat födelsedagsfirande för såväl hustrun som hennes farmor, som delar födelsedag. En av årets få undantagsdagar från sockerdetoxen alltså. Tårta stod på schemat, tårta i Pålsboda!
Vägen dit blev alltså en lagom blandning utav motorväg, 2+1-väg, landsväg och en smula stadskörning, om man nu kan räkna Hallsberg och Pålsboda till kategorin stadskörning?
Föga förvånande så snackar vi i 3-serien en ordentlig landsvägsslukare, mil efter mil utan problem i de riktigt goa stolarna. Dock då extrautrustning, som med så mycket annat i premiummärkena.
Trots att 3-serien är en bit längre än vår 1-serie så skulle nog både jag och hustrun placera in den i samma kategori vad gäller lättkördhet. Såväl dieselmotor som automatlåda jobbade fint i kombination och det är ruskigt så bortskämd man blir utav det hela, när det är knappt så man behöver köra bilen själv.

Personligen är jag inte våldsamt förtjust i så pass stora fälgar som lånebilen var utrustad med, 18″ om jag inte helt missminner mig. Det är på tok för stort för min smak och jag skulle aldrig frivilligt välja att lägga till det på min beställning.

Med en hälsosam dos utav tårta och andra sötsaker i magen rullade vi på hemåt i söndagstrafiken på E18. En alltid lika intressant upplevelse. Inga större incidenter att rapportera om dock, trots att fler bilar än man orkar räkna upp hade hemskt stort intresse för att studera texten på bakluckan på bilen. Det här med att hålla avstånd är liksom överskattat enligt många. Är det kanske så att många blir provocerade utav att man håller hastigheten när man kör BMW?

Med nästan exakt 30 mil i ryggen, en snittfart som enligt färddatorn uppgick till 72,9 km/h och en snittförbrukning på 0,55 l/milen så parkerade vi på söndag kväll bilen åter hos Autowåx och lämnade nyckeln på önskat vis. Efter att ha studerat mer än väl att det var rätt nyckel som lämnades in, eftersom den var närmast på pricken likadan som vår egna.
Det är svårt att inte bli ruskigt lockad av att investera i en 3-serie när nuvarande kontrakt går ut. Även om Opel och Ford erbjuder mer för pengarna så är det ändå något ruskigt bekant och trevligt med tanken på att fortsätta köra BMW.
Frågan är bara, är det värt att lägga 5-6000 kr mer per år för nöjet att fortsätta med BMW och Autowåx som återförsäljare?
Lämna ett svar