Bondfeber

I yngre ålder var jag tämligen faschinerad av Bond-filmer, ni vet James Bond, agent 007. Under många år kördes denna filmklassiker på än den ena, än den andra kanalen, en film i taget tills i stort sett alla filmerna körts varvet runt.

En film, om det var ”Tomorrow never dies” eller ”Världen räcker inte till” sågs till och med på bio i sällskap med en kompis under högstadiet. Detta var dock på tiden när Pierce Brosnan fortfarande spelade 007 då. Därefter tog det slut, när Brosnan slutade som Bond och Daniel Craig tog vid så var det inte fullt lika intressant längre. Alla klassiker och fram tills sista Brosnan-Bond kan man med lätthet se om och om igen, men de nyare har aldrig lockat.

007 logo

Igår var det dock tid att ta tag i den första av tre nyare Bond-filmer, efter att ha noterat att ”Casino Royale” gick att hyra via iTunes. Att jag överhuvudtaget ens blev att fundera på det har nog mest med den senaste filmen, ”Skyfall” att göra. Den senaste av tre med Daniel Craig verkar faktiskt lite lockande, och skall man se den så skall man se de två som föregått den med, tycker jag.

Så, för 39 kr hyrdes igår ”Casino Royale” med herr och fru Ewenson bänkade i soffan. Fru Ewenson tröttnade dock tämligen omgående på denna första av de nya filmer och övergick mer till att titta i telefonen och halvsova under filmen.

Jag kan nog tyvärr inte säga att jag var våldsamt imponerad av filmen heller, utan att kunna sätta något exakt finger på det hela så var det bara inte Bond som man var van med. Lite av en förutsägbar film i allmänhet som inte direkt gjorde mig imponerad eller nämnvärt lockad av att se den igen.

Ikväll var det sedan dags att fortsätta med nästa film, ”Quantum of Solace” vilket fortsatte lite där den förra slutade. Den här filmen var dock en något mindre besvikelse och om inte annat så börjar det likna klassisk Bond-film igen. Den här filmen kanske man rent av kan tänka sig se igen, om det inte kostar något åtminstone!

Nåväl, nu är det hela avklarat och nu väntar vi på att ”Skyfall” skall trilla in som hyrfilm på ett eller annat sätt, sedan är vi helt tillbaka i form och åter en gång kan man med stolhet uttrycka att man sett alla Bond-filmerna. Inte för att det är mycket att skryta med, men ändå!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.